Tänkvärt

Denna krönika är ursprungligen publicerad i Ekologiska Lantbrukarnas medlemstidning, Ekologiskt Lantbruk #4 2017. Så tänkvärd att jag vill sprida vidare och hoppas att fler väljer ekologiskt, närproducerat och miljösmart kött för en hållbar miljö och bättre värld. 

År 2006 kom WHO:s rapport “The Livestocks Long Shadow” och blev startskottet för debatten om kött och klimat. Efter den rapporten hamnade det röda köttet i epicentrum för hela klimatskalvet. Alla de saker vi inte behöver men ändå köper, och alla resor vi gör, har hamnat i skymundan. Slutar vi bara äta kött kan vi reversera klimatförändringarna. Och det enklaste sättet att lösa köttkonsumtionen är att beskatta den, eftersom den negativa propagandan tydligen inte biter alls på konsumtionen. I dag äter vi i Sverige mer kött än någonsin.
Hur köttskatten ska utformas råder det lite delade meningar om, men förslagen brukar oftast handla om en skatt i konsumentled. Antingen som en punktskatt på allt kött, eller olika skatt på olika typer av kött. Idén är att om köttet blir dyrare så kommer det att leda till lägre konsumtion, då en av anledningarna till att vi äter mycket kött är att köttet har blivit betydligt billigare. Men är köttskatt lösningen på de klimatproblem som köttet anses skapa?
För mig är det som att släcka en brand med bensin. En köttskatt kommer i första hand att leda till ytterligare prispress i producentled, vilket inte gynnar vare sig kvalitet, miljöarbete eller djurhälsa. Snarare tvärtom.
Köttskattevurmarna har inte gått till botten med vad som är problemet. Köttet bär inte ansvaret för världens orättvisor. För mig är djurproduktion en indikator på hur det är ställt med vårt matsystem. Djuren är till syvende och sist inget annat än förädlade växter. Vi behöver bara se dokumentären “Den sista skörden” för att inse hur vi behandlar vår jord för att få fram växter till djur och människor. Löser vi inte det problemet så kommer en ändrad köttkonsumtion knappt att skrapa på ytan.
Ska vi alls prata om en skatt, bör den ligga i botten av producentledet. Den bör ligga på varje hektar jordbruksmark som brukas så att mullhalten minskar, mikrolivet dör, pollinatörerna blir hemlösa, näringen rinner nedströms och vattnet förorenas. Det borde inte vara ekonomiskt försvarbart att göra kött av dessa grödor. Det kött som undslapp skatten, det från djur uppfödda på bete, gräs eller rester, skulle då bli ett betydligt mer prisvärt alternativ. Djuren måste ut ur skamvån och ses som den resurs de faktiskt är och inte som ett medel för att få ut några kronor mer ur en spannmålsskörd. Så låt oss släppa fokuset på köttet, och istället prata om hur vi kan producera och äta mat som bygger matjord.

Lämna ett svar