En vän är en vän, eller?

Redan på antikens tid studerade Aristoteles, filosofen och vetenskapsmannen, vänskap.

Han delade in vänner i olika kategorier:

  • Användbara vänner (Bruksvänner)
  • Lustans vänner (Nöjesvänner)
  • Varaktiga vänner (Sanna vänner)

En bruksvän är din vän därför att du har användning av honom på något sätt. Människor i en grupp är ofta bruksvänner. Många vänskapsband skapas för att någon vill dra fördel av bekantskapen. Men sådana ”karriärsvänner” blir aldrig särskilt omtyckta. Deras blotta existens ifrågasätter värdet på vänskap och kan få en att undra om det alls finns någon vänskap.

Nöjesvänner har man roligt ihop med. Det kan vara en suparkompis eller en lustigkurre. Människor gillar att hålla sig i närheten av sådana som strör roliga historier och skämt omkring sig. Men det är inte heller sann vänskap.

Aristoteles påpekade att sann vänskap varar. När den varar gör den det för att båda vännerna är bra människor och båda respekterar varandra och tycker om varandra som de är. Aristoteles betonar särskilt att sådan vänskap består, medan de andra sorternas vänskap endast varar en kortare stund.

Vänskap har också med empati att göra. Om du kan dela någon annans känslor och tankar så kan du vara dennes vän, men du behöver inte vara överens med personen för det. Bara du delar tankarna och känslorna med honom eller henne så kan ni bli sanna vänner.

En person som döljer sina känslor och tankar och låtsas vara något annat än det den är, hindrar andra att bli sanna vänner. Man känner besvikelse när man upptäcker att någon inte var den vän man trodde, eller visar sig inte kunna stå för sitt ord.

Under min resa har jag befunnit mig i en grupp människor, festat och haft kul. I alla fall trodde jag att jag hade kul, åtminstone när jag hade alkohol i kroppen. När jag fick upp ögonen på hur mitt liv såg ut, ville jag göra en drastisk förändring och hitta den sanna glädjen, sanna livslusten och de sanna vännerna. Att inse att man själv är en bruksvän eller nöjesvän fick mig att skämmas, men när man börjar analysers sina vänner i dessa tre olika kategorier gör det riktigt ont i skälen, men till slut så insåg jag att det är egentligen bara de sanna vännerna som jag vill ha kvar i mitt liv.

Att göra slut meden vän är inte lätt, men för att leva i full harmoni och i den sanna värld som jag själv skapar är det nödvändigt och det enda att göra för min egen och för mina sanna vänners skull.

Sociala medier ser man ju tydligt när man blir uppmärksammad för vad man gör och inte för den man är. Eller uppmärksammad utifrån ide’ och värdering och inte för sann empati och omtanke. Helt klart värt att fundera över, hur vill jag ha det och var drar jag min gräns i sociala medier!

Hur vill du ha det? Vad är en sann vän för dig?

Lämna ett svar