Avbrott på grund av ont!

Sedan jag började motionera i löpform, har jag varit tämligen förskonad från värk och smärta. Visst, det klart att man får ont ibland, både i knä, smalben och vader och inte minst fötterna, men inget som inte har gått över av sig självt, efter man duschat av sig träningsrundan och fått på sig torra och varma kläder. I lördags, under Midnattsloppet här i Göteborg, kände jag att, denna gång är det värre.

Loppet hade börjat bra, visst, det var trångt som tusan ut från Ullevi och bort mot Korsvägen, så den första kilometern gick ju väldigt långsamt, men efter den så sprack det upp och man kunde börja hålla det tempot man själv ville och kunde. Första gången var det också, som jag sprang ett arrangerat lopp utan distraktion i öronen. Hade inga lurar, ingen musik eller ljudbok, utan lät loppet och arrangörerna underhålla mig. Därför, så hade jag ju inte heller varvtider och tempo att förhålla mig till och detta är ju också lite nytt. Brukar alltid få informationen av klocka/telefon, men även detta skulle jag strunta i under detta lopp.

Om det var detta som gjorde att jag sprang ”snabbare” eller om det var för att arrangemanget var kul, med musik, ljus i natten, knixig bana eller vad, det vet jag inte, men efter sex kilometer, kände jag en smärta göra sig påmind. I höger häl, under foten. Jag har känt av detta tidigare, efter rundor men sällan eller aldrig mitt under pågående pass. Jag kände dessutom att det nog var värre än vanligt. Tyvärr, kanske, så vill jag ju inte bryta, till mål skulle man ju ändå, så jag fortsatte, mer eller mindre haltandes till målgång. Foten var ju uppvärmd, så jag försökte inte bara springa och gå på den, utan även tänja ut den efteråt. Mjuka upp och även jogga ner lite. Vet inte om dessa saker, genomföra loppet, mjuka upp och så vidare, gjorde skadan värre, men gjort är gjort. Vaknade på söndagen och kände absolut ingen förbättring. Det blev söndag i moll.

Man har flera lopp, både bokade och betalade. Man har investerat tid och pengar i detta, för att man tycker det är otroligt roligt. Värst av allt, man vill inte återigen bli den där soffpotatisen, som sätter sig först och främst, inte först efter man genomfört lite träning. Så gick väl tankarna i söndags? Samtidigt, så tänkte jag väl, att med lite vila, så kanske foten är som ny igen? Utan att veta vad som var fel. Det är ju även så att när man suttit en stund, foten har fått vila, så har man ju inte ont. Det är först när man ställer sig upp. Den går inte att ta ett steg på, man kan inte stödja på den, överhuvudtaget. Så vad göra?

Jag visste att jag via mitt jobb har en skade-/sjuk-försäkring, men jag visste inte hur den fungerade eller har man triggade igång den, men väl på jobbet, måndag morgon, så tog jag reda på det. Jag ringde Skandia Försäkring, jag berättade vad som hänt och på bara några timmar hade jag varit hos Ortho Center (IFK-kliniken) vid Annedal och fått foten undersökt. Den tejpades (och Helen fick beröm att hon tejpat bra, redan i söndags), jag fick övningar som jag skall genomföra var tredje timma och jag fick en diagnos. Det som de kom fram till är en överbelastad och inflammerad hälkudde plus något långt och svårt ord, som jag inte kommer ihåg. Så även om detta besök inte ledde till mindre smärta, till möjlighet att direkt ge sig ut och jogga igen, så fick man ändå upp humöret. Man hade gjort något, men hade fått en etikett på problemet.

Ett tips, förutom stötdämpande skor och övningar att göra redan nu, så diskuterades inlägg. Finns ju en uppsjö så detta gjorde att vi efter jobbet, begav oss till sportaffärer och köpte både nya joggingskor och inlägg, som kanske kan förebygga skada när den nuvarande har läkt, samt underlätta att gå nu, när skadan redan är ett faktum. Dessutom är ju att handla nya grejer ett mycket bra, så kallat ”plåster på såret”

En vän är en vän, eller?

Redan på antikens tid studerade Aristoteles, filosofen och vetenskapsmannen, vänskap.

Han delade in vänner i olika kategorier:

  • Användbara vänner (Bruksvänner)
  • Lustans vänner (Nöjesvänner)
  • Varaktiga vänner (Sanna vänner)

En bruksvän är din vän därför att du har användning av honom på något sätt. Människor i en grupp är ofta bruksvänner. Många vänskapsband skapas för att någon vill dra fördel av bekantskapen. Men sådana “karriärsvänner” blir aldrig särskilt omtyckta. Deras blotta existens ifrågasätter värdet på vänskap och kan få en att undra om det alls finns någon vänskap.

Nöjesvänner har man roligt ihop med. Det kan vara en suparkompis eller en lustigkurre. Människor gillar att hålla sig i närheten av sådana som strör roliga historier och skämt omkring sig. Men det är inte heller sann vänskap.

Aristoteles påpekade att sann vänskap varar. När den varar gör den det för att båda vännerna är bra människor och båda respekterar varandra och tycker om varandra som de är. Aristoteles betonar särskilt att sådan vänskap består, medan de andra sorternas vänskap endast varar en kortare stund.

Vänskap har också med empati att göra. Om du kan dela någon annans känslor och tankar så kan du vara dennes vän, men du behöver inte vara överens med personen för det. Bara du delar tankarna och känslorna med honom eller henne så kan ni bli sanna vänner.

En person som döljer sina känslor och tankar och låtsas vara något annat än det den är, hindrar andra att bli sanna vänner. Man känner besvikelse när man upptäcker att någon inte var den vän man trodde, eller visar sig inte kunna stå för sitt ord.

Under min resa har jag befunnit mig i en grupp människor, festat och haft kul. I alla fall trodde jag att jag hade kul, åtminstone när jag hade alkohol i kroppen. När jag fick upp ögonen på hur mitt liv såg ut, ville jag göra en drastisk förändring och hitta den sanna glädjen, sanna livslusten och de sanna vännerna. Att inse att man själv är en bruksvän eller nöjesvän fick mig att skämmas, men när man börjar analysers sina vänner i dessa tre olika kategorier gör det riktigt ont i skälen, men till slut så insåg jag att det är egentligen bara de sanna vännerna som jag vill ha kvar i mitt liv.

Att göra slut meden vän är inte lätt, men för att leva i full harmoni och i den sanna värld som jag själv skapar är det nödvändigt och det enda att göra för min egen och för mina sanna vänners skull.

Sociala medier ser man ju tydligt när man blir uppmärksammad för vad man gör och inte för den man är. Eller uppmärksammad utifrån ide’ och värdering och inte för sann empati och omtanke. Helt klart värt att fundera över, hur vill jag ha det och var drar jag min gräns i sociala medier!

Hur vill du ha det? Vad är en sann vän för dig?

Livskvalité

Att uppleva livskvalité är när dina prioriteringar är i balans i förhållande till dina värderingar och de saker som är viktiga för dig!

Fundera på dessa frågor och vad som är din livskvalité …

  • Vad gör mig glad? I vilka situationer känner du dig genuint glad och lycklig?
  • Vad tycker jag om att göra? Om du själv får välja, vad tycker du om göra på din lediga tid?
  • Var tycker jag om att vara? Trivs du bäst i stan, i skogen, i sommarstugan, i ett varmt land?
  • Vem eller vilka tycker jag om att göra saker med? Vill du spendera mer tid med familjen, partner, vänner, någon i släkten du inte träffat på länge?


Widget not in any sidebars

Dagens visdom

POSETIVE MOVMENT FORWARD säger att du ska fortsätta framåt och inte lägga så mycket tid på att titta över din axel.

Inget som ligger bakom dig kan ändras eller ge dig det du behöver just nu för att må bra. Lyft på huvudet, sträck på dig och titta upp. Fäst blicken vid horisonten, långt där borta ligger ditt mål, fokusera och fortsätt följa ditt hjärta.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies. 

Instagram
Telegram